Rapport från Whiskyprovningen 18/2

Publicerad: 2010-02-21

Grönsvart Göteborgs första whiskyprovning anordnades på City Pub och det var Johan från gamla Pharmacy som höll i den, vilket gjorde det hela väldigt familjärt och nostalgiskt. Det var elva provsmakare kallade, några blev försenade i snöovädret och två dök aldrig upp. Men vi andra var vid gott mod och förväntansfulla medan vi smakade på Citypubens fina fatölsutbud.

Väl till bords stod fem välfyllda whiskyprovarglas framför oss med olika kulörta innehåll. Vi startade med en mild whisky som referenspunkt och den kom inte från Skottland utan från Irland och det var en Bushmills 10-åring. Irländarna gör tydligen sin whisky med ”stängda spjäll” vilket gör att all deras whisky saknar röksmak, helt och hållet. Enligt Johan så passar denna väldigt bra att bjuda folk på som introduktion till whisky. Sällskapet fann denna rätt trevlig, några tyckte mycket trevlig och andra tyckte lite si så där. Mild, lite söt och god.

Sen begav vi oss in i Skottland och till Speyside för att prova en 12-årig Tomatin. Mer smak och rök än den förra och sällskapet började surra mer med bordsgrannarna nu när de fått upp värmen. Vi testade med några droppar vatten i, för att se skillnaden och folk började diskutera huruvida detta var bra eller dåligt. Och om det enbart skall göras om whiskyn överstiger en viss procentsats. Huvudsaken är att det smakar gott kom vi fram till, sen gör man som man vill.

Vi fortsatte i Speyside och tog oss an ett riktigt rökigt monster, en BenRiach 10-åring. Detta var rök och saltvattenstång på flaska! Oj då! Det fanns visst andra smaker i den också men det var röken som kändes och folk blev här rätt splittrade. Vissa tyckte den var gott och annorlunda medan andra tyckte att det här var nog att ta det hela lite för långt.

Sedan kom en underbar Islay in, Lagavulins 16-åring. I jämförelsen hade den ett mycket stort smakspektrum och enligt Johan gör sig en Lagavulin bäst med rätt mycket vatten i sig. Först då kan man känna alla smaker och då kommer den till sin absoluta rätt. Lagavlin är Lagavulin, kort och gott. Min favorit för kvällen!

Slutligen kom ytterligare en överraskning, för att visa skillnader mellan whiskys. En indisk Amrut, 46%. En kryddig och rätt spritig whisky. Gav lite blandade känslor bland folk, det är ju svårt att komma efter Lagavulin. Men efter några smuttar och lite vatten så fanns det några som tyckte den var rätt trevlig och hade en hel del goda och spännande smaker i sig.

Man kan kort och gott säga att folk hittade lite olika favoriter bland de provade sorterna och det fanns nog ingen som stod helt utan försvarare. Inte heller någon ensidig vinnare, utan det var en rätt bra spridning. På det hela en mycket trevlig provning och som flertalet höll med om, så kräver detta en fortsättning!

Efter provningen fortsatte sorlet runt bordet och det smakades på mer whisky och nya kalla öl beställdes in. Folk lämnade av allt eftersom kvällen gick och fotbollsanekdoterna och rövarhistorierna började sakta gå in i ett skönt drömskt stadium mellan sanning och fiktion.

När baren stängde var det ett fåtal tappra atleter som gick över gatan till Rockbaren för att fortsätta natten, utan någon som helst tanke på morgondagen, och att det nu faktiskt var en ny vardag…

//Mattias